Direktlänk till inlägg 15 november 2015
Ikväll tände jag ett ljus i fönstret som en grupp i Facebook föreslog.
Jag tänkte på offren i Paris och på ondskan i världen. För det är väl det som det är, ondska?
Det vi såg i Paris händer ju var och varannan dag i andra delar av världen. Nu har det nått Europa och det är så sorgligt.
Att ta livet av människor kan ALDRIG vara rätt. Inte ens för en rättfärdig sak. Man kan aldrig skylla på något, att man är utanför samhället eller att man aldrig får en chans. INGET kan försvara att man väljer att ta livet av andra människor. Man har helt enkelt inte den rätten.
Antar att jag därmed är pacifist för jag ogillar krig. Enda sättet att komma tillrätta med orättvisa är enligt mig med fredliga medel.
Jaja, jag skulle kunna prata mer om det här men jag sa ju i ett tidigare inlägg att jag inte skulle det....
Kunde bara inte låta bli.
För övrigt har jag haft besök av en gammal vän från Strömstad i helgen. Vi besökte den gamla teatern på Lindholmen i Göteborg, Aftonstjärnan.
Född och uppväxt i Göteborg som jag är så har jag faktiskt aldrig varit på denna teater innan. Så det var väl på tiden antar jag. Den ligger i ett väldigt charmigt område på Hisingen precis vid älven.
Att ta sig dit från Ytterby med buss var ett litet äventyr i sig när man aldrig gjort den resan förut. Fast i slutänden visade det sig vara superenkelt även om vi en mikrosekund trodde att vi aldrig skulle hitta fram.
Vi trodde nämligen vi skulle gå av vid Sannegårdshamnen men bussföraren var helt oförstående.
Nej nej sa han. Den här bussen går bara till Lindholmen.
Va, skriker jag nästan i nån slags panisk skräck samtidigt som jag ser framför mig att min vän och jag famlar omkring i mörkret vid den gamla hamnen.
Men bussföraren var av den gamla hederliga vänliga sorten och lugnade oss båda med att lugnt fråga oss vart vi skulle. Till Aftonstjärnan säger vi med förenad kraft. Ja men då så, sa den lugna busschaufförn, då är ni ju precis framme. Man praktiskt taget ser teatern från hållplasten Lindholmen.
Jaha, var det så enkelt?! Där ser man. Fy farao för katastroftankar, fast i det här fallet blev det bara roligt och jag kände aldrig nån riktig panik heller. Lite får man väl anstränga sig för att roa er!
Så till ämnet då kanske. Vilken lång inledning det blev.....
Filmen vi såg heter "This changes everything". Finns också i bokform skriven av Naomi Klein. Har ni inte möjlighet att se filmen så kan ni läsa boken, även om den tydligen är mer pessimistisk än filmen.
Klicka på bilden ovan så kommer du till filmens hemsida.
Filmens trailer.
Innan filmen åt vi en god indisk gryta. Min kompis hade fullt sjå att hälsa på alla sina vänner och förstås sin dotter som var med och ordnade med maten.
Eventet ordnades nämligen av Kooperativet Kosters Trädgårdar och det var en lyckad kväll med ett seriöst ämne. Min vän har arbetat på Kosters Trädgårdar i många år och det är en riktigt fin trädgård med ett koncept liknande Rosendahls i Stockholm.
Filmen som visades handlar om klimatförändringen, hur den berör många människor runt hela vår jord och hur skövlingen av jorden förstör för så många människor.
Budskapet är nog ändå något optimistisk.
Mänskligheten har en chans att vända den negativa trenden om vi bara går samman och tar de rätta besluten. Det innebär inte att vi ska gå tillbaka till stenåldern men vi måste lära oss att leva i samklang med vår jord, Moder Jord.
Vi kan inte fortsätta att skövla som vi gör nu.
Om du vill vara med att försöka ändra inriktning så att vår jord mår bättre så finns det många organisationer att välja på.
Här är några:
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"
Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke. Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...
En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt. Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med! Jag säger till när det...
Kontakta mig på mejl:
margita.andersson@gmail.com
IAKTTAG, LYSSNA, TIG.
DÖM SÄLLAN.
FRÅGA MYCKET.
August von Platen