Japp. Januari 1981 och jag har fått veta att jag är gravid med mitt första barn.

Som jag längtat efter att få barn och bilda familj!

Jag gick upp i graviditeten och läste böcker om fostrets utveckling i livmodern.

"Ett barn blir till" med fantastiska bilder av Lennart Nilsson var en av böckerna jag läste.

Den tittade jag ofta i.

Förlossningen var beräknad till den 23 september 1981 och jag gick fortfarande på Grebbestad folkhögskola, där också den blivande fadern studerade.

Jag gick allmän kurs med tillval av keramik och vävning. Det var en intressant samling människor som gick på skolan. Några studerande var från utlandet som läste svenska. Jag blev bästis med två av dem, Katrin från Tyskland och Ria från Belgien. De har jag fortfarande kontakt med.   

Här är vi - från vänster till höger: jag, Katrin och Ria.

Några som studerade samtidigt på samma skola blev framgångsrika inom keramik och textil. 

Joakim fann sitt kall på skolan när han valde keramik som tillvalsämne. Jag minns honom som en lite galen och trevlig ung man.   

Läs om hans krukmakeri här!

En av mina vänner på skolan var också Kajsa Aronsson. Vi satte upp en väv tillsammans och umgicks en del. Mycket härlig tjej. Tyvärr tappade vi kontakten, men se här vad hon sysslar med idag! Jag har brev från henne som är täckta av jättefina små teckningar.   Hon gjorde även en liten nalle i keramik till mig och den har följt mig genom alla år.   

I vävningen gjorde jag också en bild. När den var klar ville läraren att jag skulle komma till henne i Smögen för att vidareutveckla mitt intresse. Hon tyckte jag hade talang. Men det blev aldrig av. Ibland kan jag gräma mig lite över det, men inser att det är ingen idé att tänka så. Det som blev det blev.

Här är den bild jag vävde när vi väntade Pekka (arbetsnamnet vi hade). Pekka för att barnens far är finsk så mina barn är faktiskt halvfinnar.   

Vävningen föreställer ett motiv från Resö i norra Bohuslän.

Liiite avis är jag på de som lyckades hitta sitt gebit inom konsthantverk. Själv hade jag såna drömmar. Vävde en del, men det blev aldrig av att det ledde till ett yrke. 

Under vårterminen 1981 gjorde vi en skolresa till Leningrad i Sovjetunionen. Ja, det hette så då.   

Nu heter stan St Petersburg och landet Ryssland.

Det var jätteintressant kan jag lova och det kanske förtjänar ett eget inlägg nån gång.

Här är jag i Leningrad/St Petersburg.

Under sommaren bodde vi hos mina föräldrar i väntan på att få flytta in i ett hus som vi skulle få hyra i Grebbestad. Sommaren 1981 var ganska varm, speciellt augusti och då var jag ju i åttonde månaden så det var tungt ibland.

Här är huset som vi fick hyra från augusti 1981 till juni 1982, sen var vi bostadslösa igen...

och här sitter jag i augustivärmen och svettas

I augusti kom också Katrin med sin pojkvän Werner för att hälsa på oss.

Här sitter vi på klipporna vid Sövall utanför Grebbestad.

Huset vi hyrde låg en bit på vägen mot Sövall och vi gick ofta dit ut till klipporna. Barnens far för att fiska och jag för att bara sitta och njuta och filosofera. 

På den tiden gick det faktiskt att få fisk från klipporna. Oftast var det torsk och det blev färsk fisk till middag, inte dåligt! 

Snart gick vi in i september och jag var ganska så nervös inför förlossningen. Jag hade gått en så kallad profylaxkurs. Det gick ut på att man skulle lära sig avslappning och en speciell andningsteknik under värkarna. 

Hjälpte det mig då? Njaaa...kanske lite, men förlossningen blev ju inte alls som jag tänkt.

Så är det nog ofta.

I nästa inlägg får ni läsa om min första förlossning.

Hoppas ni tycker det är värt att läsa det här...annars får ni väl blunda och titta bort och göra nåt annat....  

 

Life of Johanna

29 mars 2015 21:56

Så kul och läsa och härligt du har kontakt med några ännu :) Ser fram emot och läsa om din förlossning. Blir det någonsin som man tänkt sig? haha

du får spara inlägget, så kommer du ihåg det förr eller senare.

http://lifeofjohanna.se

 

Patricia

31 mars 2015 14:26

Det här inlägget tyckte jag var jätteintressant. Superkul att få se de äldre bilderna också:) Gamla fotografier har alltid så härliga färgtoner.

sv: Åh, tack för din kommentar. Det var så skönt när du skrev att du har förståelse för mina sociala problem. Allt har verkligen blivit så mycket värre för mig sedan vi flyttade till Gbg. För här kände jag ingen och har inte lärt känna några heller, knappt, så jag har isolerat mig mer och mer hela tiden. Så nu kan jag knappt gå och handla själv:(.. En himla soppa man stoppat sig själv i. Jag hoppas att det inte ska ta allt för lång tid innan jag finner modet till att möta dig:)

kram

http://patriciac.blogg.se

 

ellen

31 mars 2015 15:55

detta är såååå kul att läsa! tror inte att jag hört hela berättelsen såhär någon gång tidigare :)

http://ellfi.blogg.se

Margita

3 april 2015 22:47

Roligt att få berätta! Din historia kommer sen också! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"  

Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke.   Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...

En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt.   Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med!      Jag säger till när det...

Hittade en video på Youtube och blev lite nostalgisk. Har du gjort såna här? Görs de överhuvudtaget idag?    När jag var barn gjorde vi alltid såna här fina hjärtan till jul, både i skolan och hemma. När mina barn var små gjordes de också, ...

Min blogg heter ju Sammelsurium just för att jag skriver om allt möjligt, lite som jag själv är. Det mesta intresserar mig men självklart är jag mer intresserad av vissa områden.   Ett sånt område är det här med miljön. Det började redan i ungd...