Min mamma ligger kvar på sjukhuset och blir där åtminstone över helgen. Sen beror allt på hur sjukdomen utvecklas. Vi hoppas förstås att det går åt rätt håll och hittills har det gjort så.

Det märks en tydlig förbättring bara från igår.   

Idag har hon varit uppe och promenerat i korridoren men hon har svårt med balansen. Så hon får än så länge inte gå själv.

Hennes problem är också talet, alltså inte direkt att uttala utan mer att hitta rätt ord. Att läsa är svårt för henne också. Det går mycket långsamt och hon får inte riktigt ihop sammanhanget.

Domningar har hon också kvar och enligt läkaren som vi pratade med idag kan de bli bestående eller i bästa fall så försvinner de. Det är hennes ena fot och ena hand, bägge på högersidan som har domnat.

Vi fick alltså en pratstund med läkaren idag. OBS! Jag trodde i min enfald att man får detta utan vidare men nej då, man måste säga till om det. Bra att veta!

Det fanns ingen ostörd plats att vara på så vi fick vara vid mammas säng och det var ju inte precis idealet med andra patienter alldeles intill och ständigt folk som kom in i salen.

Så ser vården ut idag. Det verkar rätt stressigt om man säger så. 

Mamma har drabbats av massiv stroke. Två stora och flera mindre i hjärnan.   

Hon hade ändå tur i oturen att blodpropparna var där de var, en stor på höger sida och de mindre var baktill i hjärnan. Det betyder att hon inte drabbats så mycket av förlamning eller talsvårigheter. Det kunde alltså varit värre än det är.

Nu är det bara tiden som utvisar hur det blir. Det brukar vara flera tidsintervall som gäller läkning från stroke. De 3 första månaderna går läkningen snabbast. Sen går det lite i vågor om jag kommer ihåg rätt och först efter 1 år brukar det sätta sig. Då vet man hur frisk mamma kan bli.

Mamma har levt med förmaksflimmer i ca 10 år och tagit Waran för detta. Läkarna är ganska så övertygade om att propparna kan härledas till hjärtat. 

Pappa är en riktig hjälte i allt detta. Han besöker mamma varje dag, flera timmar varje gång. Han uträttar ärenden som måste göras, han lagar sin egen mat, han städar och han håller på. Dessutom när vi besöker mamma så är han positiv, gör så att mamma skrattar och det strålar så mycket kärlek så jag blir alldeles tårögd. Lyckades med att fånga ett sånt ögonblick som varade längre än ett ögonblick kan jag säga. 

Jag har fått lov av både mamma och pappa att visa bilden. Det är jag glad för. Jag tycker själv bilden är helt underbar.   

till min kära mamma som för två dar sen insjuknade i stroke.   

Hon mår efter omständigheterna bra men det är omskakande,  både för henne och för oss andra.

Hon har svårt att minnas vissa saker och ibland hittar hon inte vissa ord, oftast handlar det om när hon ska benämna saker. Har läst mig till att det finns ett ord för det, nu har jag glömt vad det hette och jag hittar inte ordet igen....

Det mesta handlar om mamma just nu, vi är mycket på sjukhuset och hon känner i alla fall igen oss vilket känns så otroligt skönt. 

Livet blir lite annorlunda från och med nu. 

Mamma som varit så aktiv och har haft sån energi. 

Lilla kära mamma, denna bukett är till dig.   

Min älskade Agnes   

Det har redan gått ett helt år sen lilla Caelyn flyttade...och nu är hon en stolt kattmamma.   

Ser fram mot att få besöka hennes små om några veckor!

Så här lät det för ett år sen....

Länge sen jag hörde den här gamla telefonsignalen....

Jag berättade ju i ett tidigare inlägg att jag gått med i trädgårdsföreningens växthusgrupp.

Varje onsdag träffas gruppen i detta växthus - se nedan - som drivs av Kungälvs kommun. Här har de en grupp från Arbetslivscentrum som arbetar. Alltså en form av arbetspraktik och rehabilitering.

En brysselkålsplanta (tror jag) har fått växa till sig   Snygg!

Utemiljön runt växthuset är riktigt trevligt och mysigt.

Inne i själva växthuset

Under hösten är det inte lika intensivt som under vår och sommar men lite kan man göra ändå eller rätt mycket faktiskt.

Här sätts det sticklingar. 

Första gången jag var vid växthuset fanns det möjlighet att köpa perenner för en otrolig billig penning. Tror ni jag kunde motstå det?

Nej, naturligtvis inte....  

Detta är vad jag kom hem med:

som förhoppningsvis kommer att blomma så här:

den ser ut så här när den blommar:

Kaprifol behöver jag väl inte visa?? Ni känner väl till Bohusläns landskapsblomma?   

Elfenbensklocka tycker jag mycket om. Så här ser den ut:

Pimpinellen finns i så många olika sorter så jag vågar inte gissa vad det kan bli av denna planta. Får nog ta det försiktigt med den...en del sorter förökar sig med rotskott och andra fröar av sig nåt våldsamt. 

Bisongräs kunde jag inte motstå att ta med mig hem. Det lät så spännande och ja, det ÄR spännande!

Titta här, man kryddar sitt brännvin i Polen med detta gräs, om det nu är samma gräs....  

Smaksatt vodka med buffelgräs som växer vilt i östra Polen där de sista bufflarna i Europa stövar fritt. Gräset skördas sommartid då det är som hetast. Används sedan i destillationen som ger vodkan en delikat, karaktäristisk doft. Ett grässtrå följer med flaskan som dekoration. Zubrowka är en mild, behaglig sädesvodka med fin doft av örter. Passar perfekt i drinkar samt för sig själv i en snaps.

"Polska vodka smaksatt med buffelgräs, eller som det även kallas, - bisongräs, vilket ger en mjuk och aromatisk personlig vodka. Gräset är också föda för de polska bisonoxarna. En exotisk och rolig drinkingrediens."

 

Skulle du vilja prova detta brännvin så finns det bland annat här.

Sen jag gjorde den där Skåneresan med trädgårdsföreningen har jag blivit mer aktiv i föreningen och varit med på diverse aktiviteter. Nu har jag också gått med i en av de två växthusgrupper som finns.

Varje onsdag träffas vi i ett härligt växthus (jag älskar att vara i växthus) och det är så roligt att träffa andra människor som också är så där "nördigt" intresserade av växter. 

Så här på hösten blir det inte riktigt lika intensivt som om våren men det finns ändå mycket att göra under denna tid av året.

Vi har satt sticklingar och det ska bli intressant att se hur de tar sig. 

Sen har vi också sått en del frön som några haft med sig från sina egna växter hemmavid.

Nu i onsdags var vi vid Kolebacka, en gammal gård som ligger i Fontinskogen. För dig som inte vet nåt om Kungälv så kan jag berätta att Fontin är ett ganska stort friluftsområde precis intill staden. 

Vid gården har det funnits fyra pallkragar som det odlats i och vi gjorde höstfint där inför nästa säsong.

Trollet hälsar oss välkomna till Fontin.

Vacker skog

och här har vi en del av Kolebacka

Så här fint blev det i pallkragarna efter en del arbete....notera den STORA högen med enbart rötter....    

Riktigt härligt höstarbete! Efteråt blev det välförtjänt fika med smaskig tårta från Svarta Katten (ett gammalt välkänt konditori i Kungälv). Jisses vad bra man kan ha det!! 

Detta har hänt idag....

Så här såg jag ut i morse

och jag är gruvligt trött på mitt långa hår. Trött på att ständigt sätta upp det och så är jag sugen på en pigg frisyr, en tuff frisyr, som är lättskött.

I eftermiddags gick jag iväg till frisören och blev klippt precis på det sätt jag ville.

Jag är nöjd!