Ja, si så där. 

Min arbetsträning fick ett abrupt avbrott när jag plötsligt drabbades av panik och ångest igen.  

Det blev på något sätt totalstopp. Kroppen vägrar röra sig mot jobbet. Jag bara sitter här och funderar.

Känner mig sorgsen, ledsen, besviken, arg, frustrerad.....har en massa känslor.

Men jag får hjälp, bra hjälp.

Min handläggare kopplade in en psykolog och tillsammans med min läkare arbetar vi nu för att jag ska gå ner ytterligare i tid, från 50% till 75% sjukpension. Jag skriver sjukpension fast det inte heter så, men de flesta vet vad jag menar med det ordet. 

Nu ska jag få tillgång till psykolog vilket jag behöver, det är mycket jag går och bär på som behöver ältas med någon utomstående.

En sak jag tänker mycket på är ju min tanke på att flytta hem igen till mina hemtrakter.

Det känns akut nu så jag har skippat mitt krav på uteplats. Är livrädd att jag ångrar mig sen.

Men jag tror mitt liv kommer att bli lättare när jag kommit hem.

• det blir billigare hyra med elkostnader inräknad (nu bor jag i bostadrätt med svindyra elkostnader)
• jag slipper dyrt månadskort hos Västtrafik. Klarar mig genom att gå, få skjuts av familjen och ibland ta bussen. 
• närhet till havet som jag älskar. På en halvtimme är jag ute i Marstrand och jag längtar till när jag kan få visa vackra kustbilder här på bloggen!
• närhet till Göteborg, där jag växte upp, och där jag har några gamla och nya kära vänner
• närhet till otroligt fin natur i Kungälv, många bra promenadstigar. Jag vet att jag kommer att röra mig mycket mer än jag gör nu.
• närhet till affärer
• lättare att ta mig upp till Strömstad, som jag älskar,. Det blir min nästa utmaning. Har fortfarande panik inför att åka dit.    Sist jag var där var våren 2007, det är inte klokt.
• och förstås.....närhet till min familj, föräldrar och syster, som blir mer och mer betydelsfull ju äldre jag blir.

Det finns bara en negativ sak i allt detta. Min dotter bor kvar i Borås. Men det är ju inte alltför långt bort och vem vet dessutom. Tänk om hon får för sig att flytta till USA? Då sitter jag där i Målsryd och undrar......nä, nu ska jag hem.

Har sökt två olika lägenheter just nu. Bägge två är små. Hmmm. Den ena har balkong, den andra inte. Hmmm igen. Vi får väl se var det blir nånstans. Det är ju inte säkert att jag får någon lägenhet just nu heller, allt hänger på mina poäng (jag har höga!) och vilka som söker samma lägenhet som jag. Lite tur alltså, kan också vara bra.

 

kristina

17 februari 2012 18:23

Skönt att du har fått hjälp och jag önskar verkligen lycka till med allting! Hoppas du hittar ett boende i dina hemtrakter snart. Håller tummarna! :-) Och säg till om du behöver hjälp med flytten när det är dags :) Kram

http://kristinaj.bloggplatsen.se

Margita

17 februari 2012 19:31

Tack snälla Kristina!! :)

 

Emelie

17 februari 2012 20:35

Du vet att jag finns här om du behöver stöd eller hjälp. Jag hoppas att du får lägenheten med balkong! Då kan du näta in den och ha fina blommor där. Du får helt enkelt satsa på compact living, jag tror det löser sig! Det kan vara skönt att leva med bara det allra nödvändigaste, en sorts lättnad till både kropp och själ. De få saker som du ändå väljer att ha kan vara utvalda saker som du verkligen behöver och gillar.

Jag och H bodde faktiskt tillsammans i en lägenhet på 46 kvadrat innan vi fick barn och när jag var student bodde jag, min sambo, våra två katter och en tillfällig inneboende på 30 kvadrat, och det gick bra.

Sedan har jag ju själv liknande svårigheter som du med att hitta rätt på arbetsmarknaden, så jag förstår dig till 100%. När man inte helt bra så blir allting svårare, inklusive möjligheten att arbeta.

http://emmisibirier.bloggagratis.se

Margita

18 februari 2012 08:16

Tack snälla snälla Emelie!
Jo, jag tänker nog så att det är skönt att ha lite mindre saker omkring sig. Jag håller på att sortera nu, slänger och säljer och ger bort! Det är skönt! :)

 

Ann-Katrin

19 februari 2012 07:57

Förstår att det känns skönt att komma nära din familj. Det lindrar och vara nära de som verkligen betyder mycket! Håller med Emelie, compact living är inte dumt och verkar vara det nya. Såg en utställning nyss
i Nordstan om att leva väldigt bra på en liten yta. Håller alla tummarna att du får den bästa lägenheten av de två och att du kommer att må allt bättre! Kram Ann-Katrin

http://www.laghamras.se

Margita

19 februari 2012 16:52

Tack Ann-Katrin! Ja, vi får se om det blir nån av de här eller någon annan lägenhet. Compact living är nog inte så dumt ändå! Mindre grejer att ta hänsyn till, låter skönt faktiskt.

 

Anna-Maria J

19 februari 2012 17:08

Hoppas du mår bättre snart och att det går åt det håll du önskar.

http://www.minjasjuvel.pixbox.se

Margita

19 februari 2012 18:36

Tack Anna-Maria! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"  

Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke.   Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...

En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt.   Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med!      Jag säger till när det...

Hittade en video på Youtube och blev lite nostalgisk. Har du gjort såna här? Görs de överhuvudtaget idag?    När jag var barn gjorde vi alltid såna här fina hjärtan till jul, både i skolan och hemma. När mina barn var små gjordes de också, ...

Min blogg heter ju Sammelsurium just för att jag skriver om allt möjligt, lite som jag själv är. Det mesta intresserar mig men självklart är jag mer intresserad av vissa områden.   Ett sånt område är det här med miljön. Det började redan i ungd...