Alla inlägg under november 2011
Är du sugen på att göra dina egna grejer?
Titta då in på denna sida, där du hittar mycket fint du kan göra själv!
Lägger även upp sidan under mina länkar.
av Senga's Blossom Bolo Bolo!
Han hade åkt tillsammans med matte hela vägen från Lysekil, där han för övrigt är en attraktion. Matte brukar promenera med honom på sin axel.
Bolo Bolo fick komma in och bo i mitt sovrum medan matte gjorde en jättegod tonfiskgryta till oss tvåbenta! Tack, Mira!
Bolo Bolo fann sig väl tillrätta i rummet och började genast utforska.
Han är en såååå gosig och charmig kille!
Vacker också!
Eller vad säger ni?
Häromdan var jag ute hela arbetsdan i solen.
Skönt, men lite kallt.
Vi hjälptes åt att sätta alla träd och buskar i stora lårar (eller vad heter det?) och min uppgift var sen att linda in stammarna med filt så att de inte skavde mot varandras krukor.
Hej då träden! Vi ses till våren!
Sen var det dags för barrbuskarna! In med dem i värmen.
Frostnupna äpplen som jag tog bort innan trädet åkte in till vinteridet.
Så här ser det ut på marken när alla perenner, träd och buskar försvunnit.
Sopdags!
På väg till bussen för att åka hem konstaterar jag att det nog snart är vinter!
Det finns mycket att säga om nutiden.
Förstås.
Efter att ha funnits på denna jord i över ett halvt sekel så kan jag med tidens hjälp påstå att jag har möjlighet att jämföra nutiden med dåtiden.
Åtminstone den tid jag har minne av.
Och det är från slutet av 1950-talet fram till nu.
1959 var jag 7 år och började skolan.
Den har, konstigt nog, inte ändrats alltför mycket i praktiken, sen jag var liten.
Vi var busiga redan då, och allmänt stökiga.
Åtminstone i de klasser jag gick.
Fast inte jag.
Jag blev den där rädda, tysta eleven som alla lärare älskar.
När jag började arbeta i slutet på 60-talet blev jag anställd på ett bussföretag som kontorist.
Det yrket finns knappt längre.
I varje fall finns knappast de arbetsuppgifter kvar som jag då utförde.
Jag kunde stenografera men använde det aldrig.
Skrev däremot på maskin, vanlig manuell.
Först efter några år fick jag en elektrisk.
Jisses, vilken lycka!
På ett av mina jobb hade jag hand om tidningsprenumerationer.
Kunderna fanns i ett register.
Ett kort för varje kund.
Varje faktura skrev jag, en och en, till varje kund.
Hade koll på allt.
Blev något fel ringde kunden till mig och jag kunde korrigera direkt.
Väldigt nära kontakt alltså.
Så är det inte idag.
Idag får man svar av opersonliga meddelanden.
Tryck på 1 eller 2 eller 3.......
Kommer man fram, då pratar man inte med någon som arbetar med det man ringer för.
Jag kommer ihåg hur man tänkte på 70-80-talet när datorn började komma.
Man sa då att detta skulle gynna samhället på många vis.
Vi skulle slippa alla tråkiga arbeten.
Det skulle inte bli lika mycket stress.
Detta måste vara en sån där typisk paradox.
Det har ju blivit precis tvärtom!
"Tråkiga" arbeten skulle vi behöva mycket, mycket mer av!
Stressen har blivit enorm!!
Jag saknar ibland den gamla tiden.
När vi trodde att vi var stressade.......
men hade tid för varann, och hade långa, ordentliga raster på våra jobb.
Den här förfärliga stressen som är så förödande, den började smyga sig in på 1980-talet.
fortsättning följer....kanske
Idag har jag bara slappat.
Blev sittandes en stund framför TVn och blev fast.
Helt fascinerad.
Av Janine Jensen.
Vilken tjej och vad hon kan spela!
Vilken inlevelse!
Helt otroligt!
Här ett smakprov.
Videon är från TV-programmet. Klart sevärd!!
Vill du läsa mitt förra inlägg, mejla mig så får du mitt lösenord.
Min mejladress hittar du under min presentation.
Kontakta mig på mejl:
margita.andersson@gmail.com
IAKTTAG, LYSSNA, TIG.
DÖM SÄLLAN.
FRÅGA MYCKET.
August von Platen