Jag har ännu inte landat från den dramatiska födseln utan är fortfarande fokuserad på de tre ungar som är kvar och på mamma Alice.

Håller ett hököga på dem att de äter ordentligt och att de ser fina och fasta ut och att de är pigga. Det är väl en naturlig reaktion från kejsarsnittet och att den lilla tjejen inte klarade sig.

Så det där med namn och kön får vänta lite. Visserligen har jag efter en första titt konstaterat att det åtminstone är en hona. Men lite osäker är jag på en av dem. Jag får besök senare i veckan av Emelie (MissEmmis) och då är vi två om beslutet. Det känns alltid bättre. Även om man är 99% säker på att kattungen är en hane så är det gott att veta att även en annan uppfödare säger likadant. 

Ibland är det så svårt att avgöra kön endast för att de är så SMÅ. Allt är ju i miniformat och så fruktansvärt svårt att se. Men jag har skaffat fram förstoringsglas...hihi   

I natt var jag uppe flera gånger. Alice kom in till mig och jamade och så gick hon mot ytterdörren och balkongdörren och krafsade. Hon letar säkert efter sin förlorade dotter  

Det värker i hjärtat när jag ser och hör henne. Men jag kan inte göra annat än att leda henne tillbaka in i boet och visa på att hon har tre underbara söta fina ungar som ligger där och väntar och behöver henne. Hon går alltid in och lägger sig hos ungarna och så lägger sig lugnet. Då kan jag inte låta bli att ligga kvar och titta på de små. Det är faktiskt något av det mest avstressande och lugnande som finns, detta att titta på kattungar som diar, med en mamma katt som är så nöjd. Underbart härligt!! Jag kan ligga där länge, länge och bara njuta!  

 

Lotta

21 juni 2011 10:55

Ledsamt att den lilla inte klarade sig :-(
Jag vet hur slut man blir mentalt av en sådan förlossning och när någon faller bort. Tänker på dig, kram.

http://clarellis-sibbar.bloggplatsen.se

Margita

21 juni 2011 11:46

Tack snälla Lotta! Ja, jag känner mig mörbultad minst sagt, men det går över antar jag. Alltid tråkigt att förlora ett djur :( men jag får se framåt och ta hand om de små som lever och frodas nu. :)
Tack för kramen!

 

Pernilla

21 juni 2011 13:53

Grattis till kullen! Förstår att du haft det jobbigt men jag hoppas du kommer över sorgen efter "Lillan" snart och kan njuta av de tre små underverken som är kvar.

http://www.bellinkas.se

Margita

21 juni 2011 15:27

Tack så mycket Pernilla! Jodå, det går bättre idag. Det är en sorg man får räkna med när man håller på med uppfödning, tyvärr!! ;(

 

Emelie

21 juni 2011 17:22

Hej Margita!

Jag är faktiskt inte säker på att det verkligen är den fjärde kattungen som Alice letar efter. Faktum är att jag tror att katter har lättare för att hantera såna skaer än vi människor. Kattmammor brukar inte bry sig om de ungar som är svaga eller sjuka, helt enkelt för att deras krafter behövs till deras levande bebisar...

Ser fram emot att ses!

/Emelie

http://emmisibirier.bloggagratis.se

Margita

21 juni 2011 18:37

Du har nog rätt. Men vad vill hon egentligen? Vill hon ut? Varför vill hon ut? Hmmm....

 

Lotta

21 juni 2011 21:15

När Cassis fick sin tredje kull blev hon snittad och hon var väldigt "rastlös" de två första dagarna och jag vet andra som haft honor som reagerat likadant efter snitt. Så du ska se att hon lugnar ner sig snart.

http://clarellis-sibbar.bloggplatsen.se

Margita

22 juni 2011 09:36

Tack Lotta för att du berättade det! Inatt var hon mycket lugnare än förra natten. Hon började inte bli orolig förrän vid 4-tiden så jag fick sova lite mer inatt ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"  

Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke.   Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...

En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt.   Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med!      Jag säger till när det...

Hittade en video på Youtube och blev lite nostalgisk. Har du gjort såna här? Görs de överhuvudtaget idag?    När jag var barn gjorde vi alltid såna här fina hjärtan till jul, både i skolan och hemma. När mina barn var små gjordes de också, ...

Min blogg heter ju Sammelsurium just för att jag skriver om allt möjligt, lite som jag själv är. Det mesta intresserar mig men självklart är jag mer intresserad av vissa områden.   Ett sånt område är det här med miljön. Det började redan i ungd...