Här följer fler bilder från den härliga promenaden igår eftermiddag. Idag har vi hållit oss inne - fy tusan, vad det har blåst!

Följ mig, säger Algot. Vi ska över bron nu!

  Kom nu Agnes! Här är jag!

  Nej, nu gick du för långt! Gå tillbaka en bit.

Ser du mig? Här är jag. Kom, kom "syrran"!

  Här flikar matte in och säger att Agnes hittade bron och följde efter Algot. Det var så rörande att se hur glad Algot blev när vi var ute! Hoppade och skuttade och hade koll på var vi var hela tiden. De är allt lite hundlika ibland, de goa sibbarna!

Jajamensan! Idag för första gången vågade sig Agnes in i den "stora" bokskogen. Hon har hitills hållit sig intill huset när vi varit ute på promenad. Skogen har verkat för farlig. Men nu är Agnes en STOR tjej. Lilla gumman! Det var en fröjd att få följa hennes äventyr.   

Agnes har nått fram till Lindåsabäcken, den lilla fridlysta.

      Hon fortsätter frejdigt mot bokskogen.

    Klicka så blir bilderna större!

Men - vem är där borta?

  Se där, här har vi Algot! Tjena kompis!     

  Algot är en fri man numer och njuter av livet i skogen. Han blev väldigt glad av att se oss. Det blev lite skutt, hit och dit. 

    Fortsättning följer......       

Vet ni vem som är utbrytardrottning nummer 1? Helt klart nummer 1?

Lilla Alice förstås. Jag vågar numer inte släppa ut varken Alice eller Agnes på balkongen utan att jag har uppsikt för de är verkligen på nu! Kan det vara hormonerna som gör att de är helt tokiga just nu?

Medan jag satt här vid datorn och samtidigt har uppsikt över balkongen så ser jag hur Alice är ganska så lååångt ut vid nätet - det stämmer inte! Jag RUSAR ut och - hon har lyckats ta sig ut genom hålen med hela huvudet!!

Blev fullständigt skärrad och fick en massa hemska tankar den lilla sekund det varade, för hör och häpna - hon lyckas ta sig in själv, på något konstigt sätt. Hon ser efteråt rätt förvånad ut.

Nu vet jag snart inte vad jag ska göra. Jag vill ju gärna utnyttja balkongen men de får inte vara där annat än att jag är där nu. Vill inte vara med om några fler rymningar.   

Följande hände igår kväll, när mörkret lagt sig:

Jag sitter inne i köket och får för mig att titta till kattjejerna som är ute på balkongen. Agnes är där, men Alice ser jag ingenstans. Så får jag se att grinden från balkongen ner till trädgården står öppen   

Nu förstår jag varför Agnes sträcker på sig och kikar ut i natten.....Alice är därnere på gräsmattan   .  Eftersom det inte finns något ljus över trappan och jag har åldersseende (läs: ser ingenting i mörker) så måste jag springa runt andra vägen. Då möter jag Alice på väg bort från huset - vilka himla tur att jag gick ut just då! Som tur är, blir Alice rädd när hon ser mig, och springer tillbaka mot min lägenhet. Men hon söker skydd på grannens balkong. Jag pockar och lockar, men hon vill inte bli infångad. Försöker närma mig försiktigt, men Alice är som en ål, dessutom snabb.

Men så springer hon ut på mitt balkongräcke och jag följer efter i hopp om att få in henne via grinden. Det vill inte lyckas, hon undviker mig, så jag går in för att hämta godis och en vippa (nåt måste jag ju hitta på   ). När jag kommer tillbaka, vem kommer då emot mig, jo, ni har redan gissat rätt - Alice.

Detta var inte helt oväntat. Vi har sett att Alice är väldigt försigkommen. Hon vet hur vi öppnar dörrar och grinden. Hon hoppar upp mot dörrvredet och hänger sig där. Går inte dörren upp så hoppar hon upp mot vredet gång på gång. Envis som synden. Men nu är jag lite nervös när de är ute på balkongen. Jag tittar till dem hela tiden. Måste försöka ordna det mer kattsäkert.

Alice fick sig i alla fall ett litet äventyr, men detta får inte hända igen. Inte nu när hon är fertil och ropar efter hannar mest hela tiden   

      Fina, fina Alice, du ska snart få träffa din hanne!   

från en bloggvän, "Budda"! Vad glad jag blev!! Tack Budda!

  Fantastisk det här med att blogga. Man kan få vänner genom datorn   

Haha...min dotter tipsade mig om denna roliga video:

I onsdags kom min syster och hennes son hit för att leta studentkläder till sonen. Det ordnade sig snabbt och lätt via dotterns ena arbetsplats Oscar Jacobsson. Där hittade vi en snygg kostym till sonen.

Måste bara visa den fina stämpelklockan hos Oscar Jacobsson. Tänk, när jag arbetade på L M Ericsson på 70-talet, då stämplade jag in och ut både för ingång, utgång och för alla raster!   Då satt jag på kontoret i Mölndal, bodde i Majorna (i Göteborg) och cyklade varje dag till jobbet och hem. På den arbetsplatsen var jag förresten med om att använda den allra första typen av fax. Haha, den var inte snabb kan jag säga, men vi tyckte det. Vi stod helt fascinerade och tittade på den där magiska maskinen!

Här är den tjusiga stämpelklockan:

    Efter väl förättat värv gick vi vidare mot Veras Garderob för att leta skor till sonen.

Min dotter har praktiserat i denna härliga affär. Här kan man fynda begagnat från 40-talet och framåt.

Nu kan man även köpa nytillverkade kläder, ekologiska sådana, och från Amanda - eller som det heter dreamandawake.com. Både min syster och jag föll handlöst för hennes alster, både för klädernas utseende och för konceptet. Hon köper in begagnade kläder och så gör hon små ändringar och säljer sen som vintage. Bra miljötänk! Här är några av hennes klänningar som jag vill ha!

Sonen hittade förresten sina studentskor här!

Algot säger:

Ser ni mig eller?? Jag vill in! Ska det vara så svårt att förstå?!

  Matte säger:

Du får vända dig om och gå mot grinden!

Algot:

Aha!

  Agnes och Alice säger:

Kom Bubben! Vi hjälper dig in! Hoppa ner på grinden nu!

Agnes och Alice:

Nej! Inte åt det hållet!!

  Agnes, Alice och matte:

Hej gubben, välkommen in!