S*SENGA'S  SAMMELSURIUM

Direktlänk till inlägg 2 februari 2010

Har du ångest/panikångest?

Av Margita - 2 februari 2010 19:34

Titta då gärna in på min blogg då och då! Jag tänker berätta om Mindfulness och hur kognitiv terapi och just mindfulness hjälpt mig.

Med full respekt för att det kanske inte hjälper alla så vill jag ändå delge mina egna erfarenheter med förhoppning att någon av er också kan bli hjälpt eller efterfråga tekniken. Vet faktiskt inte om det går att få denna hjälp genom vårdcentralen (jag fick genom min arbetsgivare) men det går ju för allan del att begära att få den hjälpen. Mitt råd är att fråga efter kognitiv terapi och att få lära sig mindfulness. Speciellt om man lider av panikångest.

Hösten 2007 drabbades jag av mycket svåra panikattacker. Har genom hela livet haft attacker, men lindrigare, och med många år emellan. Nu kom attackerna varje dag, flera gånger om dan, nästan oavbrutet och jag blev helt nedbruten. Vågade inte gå utanför dörren, att ta en dusch var en kamp mot demonerna. Jag kan säga att det var det värsta jag varit med om!

Så här i efterhand är jag inte förvånad att det hände mig. Våren 2007 skilde jag mig från ett destruktivt förhållande (för andra gången i mitt liv) och kände en lättnad och oro samtidigt. Jag hade ju misslyckats en gång till   

Blev sjukskriven från mitt nya jobb, som jag verkligen sett fram mot. Nu förstår jag att för mig blev det för mycket med en separation, ett nytt boende (som jag däremot älskar) och ett nytt jobb. På jobbet var det dessutom osämja och jag intog medlarrollen   vilket är ett drag jag har.

En längre tid hade jag känt en stark, stark oro. Kom ihåg att det kändes som jag gick i en tunnel när jag var på väg till jobbet. Min kropp var som en rejält spänd pilbåge. Kom ihåg att jag tänkte "undrar hur länge kroppen kan klara av denna anspänning". Livet gick mer och mer som i en tunnel, verkligheten började försvinna och demonerna tog över. Jag berättar det här för jag vill att ni ska förstå att jag verkligen var illa däran och trots det så är jag idag relativt lugn och har erövrat en rejält stärkt självkänsla.

Jag överdriver inte när jag säger att jag tittat döden i ögonen och sen kommit tillbaka till livet. Panik anses ju inte vara farligt men på sätt och vis kan det vara det. Blir paniken för kraftig så kan man i ångestens grepp välja att ta sitt liv. Attacken och paniken i sig är däremot helt ofarlig!

Det känns som jag fått livet tillbaka, jag har en bit kvar, men det kommer och jag är så lycklig ska ni veta! Jag njuter av varje sekund, av varje liten detalj, varje möte, varje liten insekt, varje doft, färg, form och att få ge och ta emot kärlek från mina medmänniskor. Det är som en gåva.

Livet får en annan dimension. Plötsligt är vardagen det allra viktigaste och att få vara med sina nära och kära.

Jag har lärt mig "den hårda vägen" hur viktigt det är att vara ärlig mot sig själv och inte göra något som jag inte vill för att jag tror att jag då gör andra lyckliga. Tänk att jag skulle bli över 50 innan jag förstod det!   

Oj! är ni kvar? då är jag imponerad. Ett långt inlägg!

Men fortsättning följer......

 

 
 
Ingen bild

Budda

2 februari 2010 20:50

Hej Margita!Jag läser gärna. :)
Jag har inte drabbats själv men har jobbat 5 år inom psykiatrin (är socionom och mindfulnessinstruktör).
På min vårdcentral vet jag det finns psykolog som arbetar med mindfulness. Bra va? :)

Bra att du vill sprida din erfarenhet också Margita.

Du länkade i ett inlägg till en artikel om panikångest. Jag skulle gärna vilja läsa den men jag fick inte fram den.

Fint du skriver... :)
Kram från Tina (som tänkt på de fina katt-örhängena...)

 
Ingen bild

mor far

2 februari 2010 22:16

är imponerade av dej och stolta föräldrar Hoppas allt fortsätter framåt för dej önskar vi av dig av hela vårt hjärta mor far

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Margita - 4 januari 2016 20:30

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"  

Av Margita - 20 december 2015 18:05

Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke.   Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...

Av Margita - 18 december 2015 21:13

En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt.   Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med!      Jag säger till när det...

Av Margita - 15 december 2015 18:10


Hittade en video på Youtube och blev lite nostalgisk. Har du gjort såna här? Görs de överhuvudtaget idag?    När jag var barn gjorde vi alltid såna här fina hjärtan till jul, både i skolan och hemma. När mina barn var små gjordes de också, ...

Av Margita - 14 december 2015 09:45


Min blogg heter ju Sammelsurium just för att jag skriver om allt möjligt, lite som jag själv är. Det mesta intresserar mig men självklart är jag mer intresserad av vissa områden.   Ett sånt område är det här med miljön. Det började redan i ungd...

VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG!


Hej och kul att du tittar in!
Här kommer du att få träffa mina sibiriska katter och mig.
Vi kommer att prata om det mesta, så välkommen in!

ÖNSKAR ALLA EN TREVLIG STUND I BLOGGEN!  

SAMARBETE MED MIG

Kontakta mig på mejl:

margita.andersson@gmail.com

TRANSLATE MY BLOG

Jag finns på PINTEREST

INSTAGRAM

@measenga

Hitta recept

hittarecept.se

BLOGGERFY

Här är jag listad

BLOGVERTISER

Bloggportalen

BRA MORGONÖVNING!

 

KATEGORIER

Live Traffic

TÄNKVÄRT!

IAKTTAG, LYSSNA, TIG.

DÖM SÄLLAN.

FRÅGA MYCKET.

 

August von Platen

SÅ SANT SÅ......

   

EN TANKE

 

TILL MINNE

Kalle, vår undulat

1988 - 2002

  

PARNINGSTABELL

SIBIRISK KATT - STUDIE

 

SIBIRISK RASSTANDARD ENL. OLIKA FÖRBUND

Sök i bloggen

För ett år sen

GAMMALDAGS BILDER!

 

BLOGGAR JAG BESÖKER

KATTLÄNKAR

SCRAPBOOKING

MINDFULNESS/panikångest

Andra intressanta länkar

Länkar

Blogtoplist

Arkiv

Besöksstatistik

RSS

Statistik


Skapa flashcards